Förstudie för återvätning av sumpskog i Harastorp

Drivs av

Övrig

Sammanfattning

Förstudie genomförs för att utreda förutsättningar för att återväta sumpskogar inom Harastorp 1:31. Resultaten av förstudien presenteras i en rapport. En ändringsansökan lämnas in där även åtgärder baserade på resultaten i förstudien genomförs inom projektet. Totalkostnaden för hela projektet är 173 000 kr, varav 153 000 kr söks i bidrag. 80 000 kr blev beviljade i en första omgång. I ändringsansökan söks ytterligare 73 000 kr i bidrag.

Syfte

Syftet med projektet är flera: - Att återväta skogsmarker, såväl alsumpskog som barrsumpskog - Att minska tillförseln av partiklar och näringsämnen till Algustorpasjön - Att minska koldioxidavgivning till /öka koldioxidinbindning från atmosfären - Att på sikt öka den biologiska mångfalden i sumpskogarna

Bakgrund

Fastighetsägarna till Harastorp 1:31 har inkommit med ett önskemål till Hässleholms kommun om att ansöka om LONA bidrag för återvätning av sumpskog på sin fastighet. Harastorp 1:31 ligger strax öster om Algustorpasjön, i västra delen av Hässleholms kommun. Fastigheten omfattar totalt 13 hektar produktiv skogsmark, varav 5,8 hektar sumpskog. 3,2 hektar av dessa ingår i förstudien. Genomförandet av åtgärder omfattar ca 1 hektar sumpskog.

Sumpskogarna har under 1990-talet dikats ut och är idag betydligt torrare än tidigare. Bäcken i norra delen av fastigheten är ett grävt djupt dike. Detta drar med sig partiklar ut i den brunifierade Algustorpasjön. Bäcken har ett mycket lågt flöde på sommaren. Längs bäcken ligger en alsumpskog som genomkorsas av en nu torrlagd bäckfåra. Från fastighetens barrsumpskogar går två utlopp som rinner ut i Algustorpasjön. Dessa utlopp brukar torka ut på våren. Kartor och foton finns i projektpresentationen i bilaga 1.

Förstudien syftar till att undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att leda om den dikade bäcken till den gamla bäckfåran och därigenom översila alsumpskogen. Även möjligheterna och konsekvenserna av att sätta igen eller höja de två utloppen från barrsumpskogen utreds. Det är viktigt att inte grannfastigheterna påverkas negativt av föreslagna åtgärder.

Återvätning av såväl alsumpskog som barrsumpskog återför dessa ekosystem till ett mer naturligt tillstånd. Hydrologin återställs till en tidigare karaktär.

När skogsmarkerna blir blötare minskar nedbrytningen av organiska ämnen och bidrar till att koldioxid-avgången till atmosfären minskar. Tvärtom kan koldioxid-inbindning i skogarnas marktorv öka. Detta bidrar till att minska klimateffekten.

Restaureringen av bäckfåran kan leda till minskat utflöde av partiklar till Algustorpasjön, vilka istället filtreras bort vid översilningen av alsumpskogen. I viss utsträckning kan även näringsämnesbelastningen på sjön minska. Brunifiering försämrar bla sikten för vattenorganismer och näringsämnesbelastning orsaker igenväxning av våra sjöar och vattendrag. Problemen sprider sig nedströms i vattensystemen, i detta fall från Algustorpasjön vidare till Röke å – Hörlingeån – Almaån – Helge å och ut i Hanöbukten och Östersjön.

Att återväta sumpskogarna kommer också på sikt ha en positiv inverkan på den biologiska mångfalden i området. Såväl fåglar, fladdermöss, insekter som lavar och mossor kan gynnas. Ett exempel är den rödlistade mindre hackspetten som är en karaktärsart för sumpskogar.

Rapporten ”Förstudie angående återställning av hydrologi på Harastorp 1:31, Hässleholms kommun” är färdigställd och bifogas denna ansökan. Resultatet av undersökningen visar att naturlig rinnväg och bäck i området kan aktiveras genom att två grävda diken läggs igen. Därmed får vattnet möjlighet att återigen rinna i naturliga lågområden och med tiden återskapa en bäckmiljö. En väg som tidvis översvämmas kommer att höjas och dess trumma bytas till en större dimension. De föreslagna åtgärderna utgör vattenverksamhet i enlighet med definitionen i 11 kap. 3 § Miljöbalken och kommer att anmälas till Länsstyrelsen Skåne enligt punkt 2; ”fyllning eller pålning i ett vattendrag om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter” (SFS 1998:1388). De aktuella åtgärderna är planerade att genomföras i direkt närhet till Algustorpasjöns flytande strandskydd. En dispens anses därför troligtvis krävas. Denna bedömning görs dock av Länsstyrelsen Skåne i samband med att en anmälan om vattenverksamhet skickas in. Strandskyddet syftar till att bevara sådana miljöer som här planeras att återskapas. Förstudien samt genomförandet av åtgärder utförs inom ett våtmarks-LONA-projekt, där 88 % (153 tkr) av finansieringen utgörs av statligt bidrag. Kommunen bidrar med 6 % (10 tkr) av finansieringen i form av timmar för främst administration och rapportskrivning. Markägaren bidrar med 6 % (10 tkr) av finansieringen i form av ideellt arbete omfattande arbetsledning, samordning och tillståndsansökan. Totalbudgeten är således på 173 tkr. Markägaren har initierat och leder projektet.

Förstudien genomföras under 2023. Åtgärderna genomförs under 2024. 2025 är ett reservår.

Lokala aktörer

Markägare till Harastorp 1:31 är Maria Andersson och Ida Ringström. Maria deltar aktivt i förstudien.

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Genomförande av återvätning av sumpskogar inom Harastorp 1:31 leder till: - Levande sjöar och vattendrag - minskad påverkan av partiklar och i viss mån näringsämnen på Algustorpasjön och vattendrag nedströms.

- Myllrande våtmarker - sumpskogarnas hydrologi förbättras.

- Ett rikt växt- och djurliv - på sikt utvecklas den biologiska mångfalden positivt när sumpskogarnas hydrologi återställs.

Projektets långsiktiga effekter

Återvätning av sumpskogar inom Harastorp 1:31 skapar mer naturliga hydrologiska förhållanden i skogarna med nämnda miljönyttor och kan tjäna som inspiration till andra liknande åtgärder inom och utom Hässleholms kommun.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Övrig

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

En förstudie har genomförts och presenteras i rapporten ”Förstudie angående återställning av hydrologi på Harastorp 1:31, Hässleholms kommun”. Beslut erhölls för att gå vidare med genomförande av åtgärder som föreslogs i förstudien, inom samma projekt. Tillstånd för vattenverksamhet samt dispens från strandskyddsbestämmelserna har erhållits. Naturcentrum AB, som genomförde förstudien, anlitades även för genomförandet av åtgärderna. Ett dike från 1990-talet har lagts igen och vattnet rinner nu i en tidigare bäckfåra, där det vid högvatten strömmar över intilliggande skogsmark. Arbetet har också innefattat att en ny trumma lagts under en grusväg. Stenar har lagts i den nedre delen av 90-talsdiket vilket höjer vattennivån uppströms och hjälper till att skapa sumpskogsmiljöer. Sammanlagt uppskattas en yta på 1-2 hektar att påverkas av återvätningen. En sammanfattning av projektet, med ett rikt fotomaterial, presenteras i rapporten ”Rapport återställande av våtmark, Harastorp 1:31, Hässleholms kommun”, vilken markägare Maria Andersson har sammanställt.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

Åtgärderna skapar mer naturliga hydrologiska förhållanden i sumpskogarna i området, vilket leder till: - en minskad påverkan av partiklar och i viss mån näringsämnen på Algustorpasjön och vattendrag nedströms.

- positiv utveckling av den biologiska mångfalden i sumpskogekosystemen.

- utjämnade flöden, vilket kan bidra till minskad översvämningsproblematik nedströms vintertid samt högre resistens mot torka och värmeböljor sommartid.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Markägaren kommer att följa utvecklingen av området kommande år.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Markägare till Harastorp 1:31 är Maria Andersson och Ida Ringström. Maria har deltagit aktivt i projektet.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej