Brudhyltans våtmark

Drivs av

Kommun och förening i samverkan

Sammanfattning

Området som går under projektnamnet Brudhyltan är ett långlänt ca 5 ha stort område intill Åleboån (biflöde till Halltorpsån) som i samband med högflöde översvämmas av åns vatten. Historiskt har man försökt dika ur området för att kunna odla skog men området, som består av torv, är i dagsläget för blött för detta syfte. Markägarna vill hellre återskapa den myr som fanns där tidigare genom att kvarhålla vattnet på marken en längre tid under året.

Syfte

Syftet med projektet är att återväta torvmarken och återskapa den våtmark/myr som funnits där historiskt. Eftersom det ändå inte går att odla skog på ytan ser markägarna ett större värde i att området används för biologisk mångfald och vatten till viltet samt, om nöden kräver, att det finns vatten för att släcka bränder. Genom att torven blötläggs i högre utsträckning än idag kan man också förhindra att den bryts ner vilket är positivt ur klimatsynpunkt. Området ska fortsättningsvis genomströmmas av vatten i samband med höga flöden i ån men genom att dämma i det grävda diket kan vattnet hållas kvar längre under året istället för att det torkar ut till sommaren.

Bakgrund

Projektet har kommit till genom att privata markägare kontaktade Kalmar kommun med idén om att återskapa myren. Kommunen där därefter varit i kontakt med både LNU och Länsstyrelsen som ställt sig positiva till projektet, som passar väl in i LONA-satsningen på våtmarker. Markägarna kommer vara delaktiga för att stärka upp vägar och sköta viss trädfällning för att komma åt och jobba. Kalmar kommun kommer agera projektledare.

Lokala aktörer

Privata skogsägare.

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Projektet kommer bidra till flera av miljökvalitetsmålen. Genom att marken återvätas och blir en mer varaktig våtmark kommer de bidra till målet Myllrande våtmarker liksom Ett rikt djur- och växtliv när den våta livsmiljön blir mer varaktig. Likaså gynnas Levande sjöar och vattendrag när landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion förstärks. Även om våtmarken hamnar relativt högt upp i avrinningsområdet kan den bidra till målet Ingen övergödning. Att torven återigen läggs under vatten bidrar positivt till målet Begränsad miljöpåverkan.

Genom att kommunen tillsammans med privata markägare utför naturvårdande åtgärder förstärks samarbetet mellan det privata och det offentliga vilket ofta får ringar på vattnet.

Projektets långsiktiga effekter

På sätt och vis samma som det utpekade miljökvalitetsmål vill åstadkomma, bla ökad biologisk mångfald och förbättrad resiliens i miljön. Anläggande eller återskapande av våtmarker bidrar med många ekologiska systemtjänster såsom vattenrening och ökad grundvattenbildning men även minskad risk för översvämningar.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun och förening i samverkan

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Projektets avsåg att återställa hydrologin i det dikade kärret Hökamaden genom att lägga igen det dike som en gång grävts för att dränera området. Kärret står i kontakt med Åleboån (Halltorpsån) i väster och fungerar vid höga flöden som en bifåra och översvämningsyta till ån. Sedan dikningen gjordes genom verkställandet av Brudhyltaåns dikningsföretag av år 1942 har marken runt diket övergivits vilket medfört att kärret återuppstått till följd av att diket börjat växa igen. Dock var dikessträckan ut från kärret fortfarande intakt i och med att den grävts genom den naturliga, vattenhållande stentröskeln; något som medfört att kärret sinat under torrperioden och blottlagt den torvrika marken. Därmed fanns en risk att denna släppte ifrån sig koldioxid under denna period; detta är dock inget som undersökts närmare inför eller i projektet.

Projektets plan var att utföra åtgärder för att kärret ska kunna hålla mer vatten under flödesperioden samt att mer vatten ska dröja sig kvar under torrperioden för att stärka landskapets vattenhållande förmåga, torvens beständighet i marken och befästa kärret som en oas för djurlivet. Ursprungligen var tanken att åstadkomma detta genom en relativt enkel lösning; nämligen att dämma vattnet där det passerar ut från kärret i en större vägtrumma. Vid två tillfällen under 2022 (maj och december, för olika flöden) nyttjades trumman för att utföra temporära dämningar och avläsa effekterna uppströms, i och med att kärret är förbundet med ån. Detta kompletterades med inmätningar av mark, diken, broar och vattennivåer i området. Sammantaget bidrog detta till en ökad förståelse för hydrologin på platsen. Slutsatsen blev att ingen av dämningarna fick några mätbara effekter uppströms våtmarken och det bedömdes säkert att gå vidare med en mer permanent lösning utifrån de dämningsnivåer som testats.

Efter diskussioner med markägare och Länsstyrelsen bestämde vi oss dock för att hitta en annan lösning än vägtrumman för att hålla kvar vattnet i kärret. Vi riktade blicken nedströms vägen där diket var grävt genom den ursprungliga vattenhållande tröskeln, som vattnet behövt passera över för att komma tillbaka till ån innan dikningen. Målsättningen var att så långt som möjligt återskapa funktionen som den naturliga tröskeln haft, baserat på kartmaterial och provdämningar. Att lägga igen diket genom tröskeln hade varit en naturlig lösning men den var inte utan komplikationer.

Eftersom diket fortfarande omfattas av ett gällande tillstånd för markavvattning kunde det rent juridiskt inte läggas igen hur som helst; detta hade krävt en ändring av dikesföretaget på något sätt. Dessutom förespråkade markägarna någon slags reglerbarhet om återställningen av kärret skulle få oönskade konsekvenser för omgivande mark på sikt. Lösningen blev att anlägga ett reglerbart trädämme i diket där det passerar genom den blockrika marken. På så vis är det fortfarande möjligt att avsänka utloppsnivån från kärret om det skulle behövas av något skäl. En annan faktor som bidrog till valet av dämningslösning var den grävda dikesfåran bedömdes vara svår att få helt tät igen med på platsen tillgängligt material. På grund av bristen på tätt material fick vi transportera dit några lass med lerig morän som vi kunde använda för att täta runt dämmet i diket.

Eftersom dämningen skulle utgöra ett vandringshinder behövde vi även anlägga ett omlöp för fisk. Det gick vägen även om marken som sagt var mycket blockig och svårgrävd. Därmed är det möjligt för uppvandrande fisk att ta sig in i den gamla maden och leka. Arbetena utfördes augusti-september 2023 när kärret och ån var i princip torrlagda. Sammantaget innebar dock den större arbetsinsatsen avseende åtgärderna att budgeten inte räckte till och projektet blev ca 20 % dyrare än tänkt. En av markägarna bistod dessutom med röjning och fällning av träd på egen bekostnad.

Med försiktig optimism vill vi tro att projektet blivit lyckat men elddopet blir torrperioden, som i skrivande stund ligger framför oss, då det får visa sig hur mycket vatten som blir kvar i våtmarken. Säkert är i alla fall att det blev rejält med vatten efter snösmältningen 2024. Den höga nivån gjorde att det började rinna över kanten på träfördämningen och erodera bort material på nedströmssidan där vi inte lika nogsamt tätat och skyddat jorden. Att marken består till övervägande del av stor sten gjorde att vattnet som föll över fördämningen kunde spola bort det fina materialet mellan stenen. Därför fick vi under våren göra en insats för att bygga upp baksidan av träväggen genom att handgripligen ta bort en del sten och ersätta med tätt material. Därefter lades sten upp till kanten på dämningen för att eliminera fallhöjden vid framtida bräddningar. Ytterligare en insats är planerad för att tillföra mer sten direkt uppströms utloppströskeln i omlöpet, som kan bromsa vattnet ytterligare vid låga flöden.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

Anläggande eller återskapande av våtmarker bidrar med många ekologiska systemtjänster såsom vattenrening, ökad grundvattenbildning och förbättrad vattenbalans i landskapet. I det aktuella fallet utgörs hela våtmarksytan av torvjord som på grund av det grävda diket genom området helt eller delvis torkar ut under torrperioden. Under dessa månader finns det risk att torven börjar brytas ned. Vi har genom provgrävning kunnat konstatera att torvdjupet kan vara uppåt en meter djupt i vissa delar av kärret. Genom återställandet den vattenhållande nivån att dämma i det grävda diket kan vattnet hållas kvar bättre på och i torven även under sommarhalvåret, vilket bör motverka denna process. Dessutom bidrar åtgärden till att vatten hålls kvar kärret under torrperioden, vilket inte varit fallet innan. Detta bör vara till gagn för djurlivet på platsen. Vi vet redan att området används som rastplats för till exempel knölsvan och tranor. Älgar har också tidigare setts vid kärret och med mer vatten kan kärret förstärkas sin oas för viltet. När området håller kvar vattnet längre kan det också tänkas gynna rovfisk som letar sig in i kärret för lek. Ynglen får då mer tid på sig att växa upp och utvecklas.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Kalmar kommun kommer under några års tid efter genomförande att göra besök och dokumentera våtmarken, dock ingår inte detta i projektet. Platsen, som är relativt lättbesökt med bil, har redan använts för studiebesök av det lokala vattenrådet.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Projektet har kommit till genom att privata markägare kontaktade Kalmar kommun med idén om att återskapa kärret/maden. Kommunen har därefter varit i kontakt med både Skogsstyrelsen, LNU och Länsstyrelsen som ställt sig positiva till projektet. Markägarna har varit delaktiga vid planeringen, bistått med byggmaterial och har utfört trädfällning på egen bekostnad för att vi skulle kunna komma åt och utföra åtgärderna. Ett avtal har upprättats mellan kommunen och de markägare på vars mark de fysiska åtgärderna utförts. Avtalet reglerar att kommunen har ansvaret att göra justeringar/rättelser på anlagda delar under viss tid, därefter övergår det fulla ansvaret för skötseln till markägarna.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej