Vattenbalans i Torsbäcken

Drivs av

Kommun

Sammanfattning

Torsbäcken är ett vattendrag i Kalmar kommun vars avrinningsområde till stor del domineras av skogsmark. Vintertid så är det inte ovanligt att flödena i bäcken blir så pass stora att nedströms liggande åkermark påverkas negativt och på många håll översvämmas. Detta får dels till följd att insådda grödor förstörs, dels ett ökat läckage av närsalter. Bäcken måste också pressa sig genom en trång fåra som löper under samhället Rockneby. Tanken med projektet är att utreda och genomföra våtmarker/utjämningsmagasin i huvudsak på uppströms liggande skogsmark för att på så vis jämna ut flödena över året. Våtmarkerna i skogen kan också fungera som branddammar sommartid när risken för skogsbränder är som störst.

Syfte

Syftet med projektet är minska riskerna för översvämning på låglänt åkermark i Torsbäckens nedre avrinningsområde. Som en bonus minskar då även risken för skador på fastigheter där bäcken passerar samhället Rockneby. Detta är tänkt att uppnås genom att skapa våtmarker på privat skogsmark i övre delen av Torsbäckens avrinningsområde. Dessa ska fungera som utjämningsmagasin som ska kunna motverka de höga flödestopparna under året. Markägarna ser dels en vinst i att förhindra skador på åkermark, dels att våtmarkerna vid behov kan fungera som branddammar för att bekämpa skogsbränder till följd av ett varmare klimat.

Bakgrund

Genom LEVA-projektet (drivs av LRF sydost) har företrädare för LRF och Kalmar kommun besökt markägare i området runt Torsbäcken. Avsikten har varit att hjälpa dessa att hantera konsekvenserna av ett tidvis blötare klimat men även tidvis torrare. Bland markägarna runt Torsbäcken är det sedan länge väl känt att översvämningar på åkermark snarare är regel än undantag under vinterperioden. Flera av markägarna äger både skog och åkermark och är därför intresserade av att göra åtgärder på skogsmarken för att minska problemen med översvämning på åkermarken nedströms. Även de som enbart äger skogsmark ser miljönyttan med detta.

Redan nu finns en rad utpekade områden i skogen och i övergångszonen mot åkermarken som har potential för vattenhållande åtgärder men för deras genomförande återstår viss utredning samt finansiering. Kalmar kommun och LRF kommer genom LEVA-projektet under 2021 att jobba vidare med att utreda åtgärderna tillsammans med markägarna. Markägarna har visat intresse till att medfinansiera åtgärderna om de kan utföras utan alltför negativ påverkan på kringliggande produktiv skogsmark. Målsättningen är att kunna påbörja åtgärder i slutet av 2021.

Lokala aktörer

Kalmar kommun, LRF, markägare, vattenråd

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Projekt är ett led i arbetet med att förbättra statusen på kommunens vattendrag och kustvatten. Det primära syftet är att balansera och jämna ut vattenflödet i Torsbäcken. Det medverkar till följande miljömål: • Myllrande våtmarker eftersom projektet ämnar skapa mer våtmark i avrinningsområdet.

• Ingen övergödning genom mindre risk för näringsläckage vid översvämning • Ett rikt odlingslandskap genom minskad risk för skördeförluster vid översvämning • Levande sjöar och vattendrag genom minskat läckage av närsalter från åkermark samt upptag i våtmarkerna. • Ett rikt växt- och djurliv i och med att det ämnar skapa fler livsmiljöer som indirekt kan gynna ett stort antal arter.

• Hav i balans samt levande kust och skärgård genom att mängden av näringsämnen som når kusten minskar • Grundvatten av god kvalitet kan påverkas positivt genom ökad grundvatteninströmning från våtmarker i skogsmark.

Projektets långsiktiga effekter

Om bättre vattenbalans kan uppnås i Torsbäcken så minskar risken för de negativa följder som ett häftigt vattenflöde kan medföra samt även effekten av långvarig torka. Detta innebär att samhället och miljön i stort blir mer motståndskraftigt för dessa följder av ett förändrat klimat. När väl åtgärderna är på plats bidrar de långsiktigt till att skapa bättre förutsättningar för allt som påverkas negativt av såväl höga som låga flöden.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Projektet startade under 2021 men på grund av rådande pandemi var det svårt att samverka med markägare i större grupp för att planera åtgärder. Trots detta kunde ett utomhusmöte hållas under sommaren med en handfull markägare som varit med och initierat projektet. Lagom till detta möte hade regeringen lanserat den nya satsningen på att återväta torvmark i skogen varpå markägarna kunde informeras om denna som en möjlig finansieringskälla till åtgärder. Av de nio möjliga åtgärder som pekades ut i projektansökan valdes tre åtgärder ut där potential för flödesutjämning/återvätning var god samt att det bara fanns en markägare till respektive. Dessutom identifierades ytterligare plats inom ett angränsande avrinningsområde (Snärjebäcken) där man med relativt enkla medel skulle kunna återväta ett stort kärr. Under 2021 gjordes fältbesök och inmätningar för att precisera de förutsättningar som kunnat observeras genom analys av höjd- och jordartskartor. Framför allt var det viktigt att mäta in nivån på diken och eventuella vägtrummor då denna data är väldigt oprecis i den nationella terrängmodellen. Avsikten var att ta reda på hur långt uppströms i dikena en eventuell dämning skulle påverka vid de våtmarksytor som utreddes. Vid flera fältbesök deltog även markägaren, för att diskutera utformning och gå igenom planering för ett genomförande. Projektets initiala målsättning var att påbörja åtgärder redan under sommar/tidig 2021, vilket var en lite väl ambitiös tidplan med facit i hand. Ambitionen blev i stället är att någon åtgärd skulle utföras under 2022, men även detta blev osäkert eftersom det vid tidpunkten var ovanligt långa handläggningstider hos Länsstyrelsen vid anmälan av vattenverksamheter. Under 2022 fortsatte arbetet med utreda de två åtgärder som skulle genomföras under året. Detta kombinerades med mycket dialog och möten med berörda markägare ute i fält för att de ska vara involverade i processen. Det resulterade i att två våtmarker kunde genomföras under året. En av dessa, våtmark Bölebro, gränsar till Torsbäckens avrinningsområde men mynnar i Snärjebäcken. Den ansågs dock vara för bra för att undvika varpå Länsstyrelsen godkände att den kunde utföras inom projektet. Senare under hösten genomfördes ytterligare en våtmark i området Håkansmåla. Denna gång på ca två hektar skogsmark i de övre delarna av ett större biflöde till Torsbäcken. Dock fick den tilltänkta platsen ändras då en angränsande markägarna befarade att det eventuellt kunde bli blötare på dennes mark. Turligt nog fanns det ytterligare en yta på den huvudsakliga fastigheten där det var möjligt att anlägga en våtmark.

Utöver de utförda våtmarkerna ägnades under året tid till att utreda en återvätning av den intressant platsen Hålekärr, som ligger strax uppströms där Torsbäckens största biflöde ansluter till huvudfåran (samma biflöde som kommer från Håkansmåla). I samverkan med Sportfiskarna utfördes under våren ett provfiske med ryssja i Torsbäcken precis där bäckens båda flöden har gått ihop, knappa kilometern nedströms Hålekärr. Resultatet var att gädda påträffades i princip dagligen under en tvåveckorsperiod. På grund av närheten till huvudfåran anlitades en konsult inom fiskevård för att utreda hur den tänkta åtgärden kunde utföras utan att bli ett vandringshinder för fisk. Till följd av att Länsstyrelsen gjorde en extra LONA-utlysning i september söktes en förlängning av projektet samt en utökning av bidraget för att kunna utföra fler åtgärder i avrinningsområdet. Detta beviljades i slutet av 2022 och målsättningen i projektet ökades till att anlägga/återskapa tio hektar våtmark från tidigare fem hektar, vilket vid den tiden redan var uppnått.

Under slutet av 2023 och början av 2024 utfördes de två resterande våtmarkerna som initialt valts ut inom projektet. Den ena av dessa blev tidigare omnämnda Hålekärr, som skapades genom igenläggning av det grävda diket och omledning av vattnet genom kärret via ett (förmodat) äldre, naturligt utlopp. Förutom Hålekärr utfördes ytterligare en våtmark i Håkansmåla. Platsen var tilltänkt redan 2022 men kunde bli aktuell först nu när den tidigare tveksamme ägaren till grannfastigheten övertalats. Tack vare en tidvis kall vinter kunde våtmarken utföras när marken var frusen, vilket underlättade grävningen på ett annars mjukt och blött underlag. Även om grävning på sommaren ofta är att föredra, pga. över lag torrare förhållanden, visar detta att det går relativt bra att anlägga våtmarker på vintern. En erfarenhet från projektet är att det i skogsmark (jämfört med jordbruksmark) ofta är lättare att hitta platser där det går att dämma upp vatten men samtidigt ökar ofta kostnader för framkomlighet och transport av material eftersom terrängen är så ojämn. Projektet var lyckat i det avseende att målsättningen att anlägga tio hektar våtmark uppnåddes, dock till en högre kostnad än planerat. Budget var 1,5 miljoner men slutnotan landade på ca två miljoner kronor. Främsta orsaken till att budgeten överskreds var kostnader för just framkomlighet (vägar) och material-flytt.

Projektets sista år ägnades åt att återbesöka flera av de nu återställda eller anlagda våtmarkerna för dokumentation och uppföljning. Vid Bölebro och Hålekärr har Kalmar kommun inlett provtagning av vatten under vintern 2024 för att observera effekten på vattenkvalitén. Att just dessa valts ut beror på att jordarten ursprungligen består av torv och att de skiljer sig från många andra våtmarker genom att ingen grävning skett inne i våtmarken.

Mer information om våtmarkerna samt bilder på dessa finns i projektrapporten.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

De utförda och planerade våtmarkerna kommer bidra till en förbättrad vattenbalans i landskapet runt Torsbäcken, med bättre vattentillgång för växter och djur på platser som en gång i tiden har varit blötare. Även ökad grundvattenbildning kan väntas i vissa fall. Därmed torde de göra stor nytta för biologisk mångfald i ett landskap som historiskt har blivit av med många våtmarker. Återvätning av torvmark kan också bidra till minskad avgång av växthusgaser från den torrlagda torven även om forskningsläget i nuläget för gällande att effekten blir sämre när medelvattenytan under året ligger över markytan. Dock var inte avsikten i projektet inte att återväta just torvmark, ej heller i klimatsyfte. Flera av åtgärderna har potential att förbättra lekmöjligheterna för rovfisk. Detta har redan bekräftats i både Hålekärr och Bölebro där det nu slår friskt i strandkanten när man går förbi på vårkanten.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Projektet inrymde inte någon specifik, planerad uppföljning utan fokuserade på att genomföra fysiska åtgärder. Uppföljning och dokumentation har skett löpande under projektets gång i form av återbesök till de skapade eller restaurerade våtmarkerna. Sportfiskarna har visat intresse för att sätta ryssjor i de mer nedströms belägna våtmarkerna (Hålekärr och Bölebro) för att se om till exempel gäddan vandrar upp till dessa. En av de långsiktiga målsättningarna med projektet är att minska förekomsten av översvämningar på åkermark nedströms åtgärderna. Detta är svårt att följa upp på kort sikt på grund av årsvariationer utan får bevakas långsiktigt av kommunen i samråd med markägare och vattenråd. Kalmar kommun kommer en tid att fortsätta följa upp några av våtmarkerna genom provtagning och analys av vattenkemin.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Samverkan har framför allt skett med berörda, privata markägare genom att Kalmar kommun och till viss del åtgärdssamordnare träffat dem i fält för att diskutera möjliga åtgärder. Planering och förankring av lämpliga åtgärder har därefter skett över telefon och i fält. Kalmar kommun har tecknat avtal med berörda markägare där våtmarker har restaurerats för långsiktig förvaltning. Kalmar kommun har även samverkat med organisationen Sportfiskarna för de åtgärder som eventuellt skulle kunna fungera som lek- och uppväxtmiljöer för rovfisk.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej