Återställ Danesjö

Drivs av

Kommun och förening i samverkan

Sammanfattning

Projektet går ut på att söka vattendom för att återställa våtmarken i Danesjö, som ligger 2 mil norr om Kalmar. Våtmarken dikades ut genom syneförrättning i början av 1900-talet och delvis ännu tidigare. Att hålla ingång dikesföretaget vållar bekymmer för markägarna på grund av kostsam pumpning och pumpanläggningen i sig är gammal och sliten. Dikesföretaget har därför bestämt att låta återställa våtmarken och i stället använda den nuvarande åkermarken till bete sommartid när våtmarken delvis torkar upp. En förprojektering har genomförts som visar att det finns förutsättningar att skapa en våtmark på runt 20 hektar, med en vattenspegel som tidvis blir ca 14 hektar stor. Nästan hela den berörda ytan består av kärrtorv och avrinningsområdet till våtmarken är ca 600 ha, varav merparten skog.

Syfte

Projektet syftar till att utreda och projektera våtmarken för att slutligen kunna söka tillstånd för restaurering, vilket inbegriper omprövning av dikesföretaget på platsen. Projektet ska: • Utreda den exakta omfattningen av våtmarken och de ytor som ska ingå • Analysera näringshalt i matjorden för att avgöra vilka ytor/lager som bör schaktas för att undvika näringsläckage vid återvätning. Detta ska vägas mot nyttan av att lämna kvar orörda lager av kärrtorven.

• Utreda hur angränsande åkermark behöver förstärkas med massor och/eller förbättrad dränering för att inte drabbas negativt av en högre vattennivå i området • Markersättningar till de markägare som lider ekonomisk skada av våtmarken (t.ex. för avverkning av skog) • Utreda flödesregimen och lämplig konstruktion av utloppet från våtmarken • Utifrån ovan utredningar låta ompröva dikesföretaget och söka vattendom för att återställa Danesjö med en tydlig ansvarsfördelning för de ingående markägarna.

Bakgrund

Kalmarsundskommisionen och Hushållningssällskapet har genom framgångsrikt samarbete i LOVA-projektet ”Forsätt LEVA” kommit i kontakt med dikesföretaget för Danesjö, som ligger vid samhället Kåremo knappt 2 mil norr om Kalmar. Företaget bildades 1906-07 genom laga syneförrättning och har som mål att dika ut och avvattna markerna i Danesjö, som av namnet framgår var ett synnerligen blött område. En stor del av ytan består därför av kärrtorv. Sedan tillkomsten av dikesföretaget har avvattningen fått förstärkas med pumpar i många års tid för att torka ut åkermarken tillräckligt. Dikesföretaget är aktivt och består idag av sju markägare.

Projektet har tillkommit eftersom medlemmarna i dikesföretaget har tröttnat på omaket med att torrlägga markerna, som på senare tid har blivit alltmer kostsamt och krävande. De har ställts inför valet att renovera pumpanläggningen och att fortsätta betala dyrt för pumpning, eller att tillåta området att återgå till sin forna karaktär. Med rådande elpris var det inte ett svårt val att hellre vilja återskapa våtmarksområdet i Danesjö och sommartid i stället använda nuvarande odlingsmark till bete.

Hela dikesföretaget omfattar en yta på 33,5 hektar varav ungefär hälften skulle kunna omvandlas till våtmarksyta, med en vattenspegel som vinterhalvåret täcker ca 14 hektar. Sommartid kommer markerna naturligt att torka upp tillräckligt för att kunna betas men det bör även finnas en regleringsmöjlighet för att vid behov sakta tappa ur en del av vattnet i våtmarken så att betesarealen säkerställs under sommaren. På så vis kan åtgärden i även bidra till att jämna ut flödena över året när de annars skulle börja sina i Danesjö kanal. Avsikten är även att låta anlägga ett antal djuphålor i våtmarken där vattnet kan finnas kvar även under sommarperioden. Dessa djuphålor kan ha dubbla funktioner som ”översomringsplatser” för vattenlevande arter och dessutom tjäna som branddammar vid eventuell skogsbrand. Vi har redan gjort viss förprojektering för att kontrollera förutsättningarna för att återskapa våtmarken i Danesjö samtidigt som produktiv delar av åkermark ska få finnas kvar. Dessutom har vi haft dialog med samtliga berörda markägare som alla är positiva till att återskapa våtmarken. För att säkerställa att den åkermark som inte lämpar sig för att bli våtmark fortsatt ska kunna brukas, kommer dessa markers dräneringar att behöva ses över för att säkerställa funktionen. Dessutom behöver det utredas i vilken utsträckning den odlade matjorden i Danesjö behöver flyttas och till vilken åkermark denna ska flyttas. Det finns ytor av åkermark som behöver fyllas upp för att få ett önskvärt dräneringsdjup om våtmarken återställs.

Lokala aktörer

Dikningsföretaget i Danesjö (08-puf-425) och Hushållningssällskapet i Kalmar/Kronoberg

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Projekt är ett led i arbetet med att förbättra statusen på kommunens vattendrag och kustvatten. Det primära syftet är att minska läckaget av närings från översvämningsdrabbad åkermark och samtidigt verka för att återväta torvmark. Det medverkar till följande miljömål: • Myllrande våtmarker eftersom projektet ämnar skapa mer våtmark i avrinningsområdet.

• Ingen övergödning genom mindre risk för direkt näringsläckage från vattenskadad åkermark samt i viss mån retention av näring i genomströmmande vatten.

• Ett rikt odlingslandskap genom att marken runt våtmarken nyttjas för bete vilket kan ge upphov till värdefulla strandängar.

• Levande sjöar och vattendrag genom minskat läckage av närsalter från åkermark samt upptag i våtmarkerna.

• Ett rikt växt- och djurliv i och med att det ämnar skapa fler livsmiljöer som kan gynna ett stort antal arter.

• Hav i balans samt levande kust och skärgård genom att mängden av näringsämnen som når kusten minskar • Grundvatten av god kvalitet kan påverkas positivt genom ökad grundvatteninströmning från våtmarker i landskapet.

• Begränsad klimatpåverkan. Återvätning av torvmark utgör ett viktigt verktyg för att minska utsläpp av växthusgaser.

Projektet bygger på intresse och engagemang från lokala markägare vilket är en förutsättning för att våtmarker så som denna kan återställas. Genom att offentliga myndigheter hjälper till att genomföra projektet skapas många goda synergier som lägger grunden för vidare naturvårdsarbete i kommunen. Våtmarken kommer ligga nära samhället Kåremo (och E22) och blir därmed ett lättillgängligt besöksmål för naturintresserade. Dessutom går kustjärnvägen så pass tätt intill att den skulle kunna gå att se från tågfönstret om det inte vore för ett mindre stycke skog. Projektet har därmed goda förutsättningar för att skapa ett stort lokalt intresse.

Projektets långsiktiga effekter

Om våtmarken i Danesjö kan återställas kommer det bidra till en varaktig vattenmiljö i landskapet som kan existera under lång tid. Den kommer ge positiva effekter på djurlivet på platsen samt bidra till minskat näringsläckage och utsläpp av växthusgaser, vilket möter flera av vår tids utmaningar. Våtmarken kan även sätta Kåremo på kartan genom att det blir en av de största våtmarkerna i kommunen.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun och förening i samverkan

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Projektet har haft som mål att ta fram underlag till en ansökan om vattendom för att få återställa den dikade Danesjön nära samhället Kåremo, två mil norr om Kalmar. Alternativet till återställning fortsatt kostsam pumpning och dränering för att kunna odla marken. Dikesföretaget, bildat i början av 1900‑talet, har under lång tid kämpat med ökande kostnader för pumpning och en alltmer sliten anläggning. Under 2022 växte därför en samsyn fram bland markägarna om att en återställning av våtmarken i kombination med bete vore en mer hållbar långsiktig lösning för området.

Redan hösten 2022 hölls möten med dikesföretaget där önskemål om att återställa det forna våtmarksområdet framfördes. Under samma period genomfördes inmätningar varefter ett översiktligt förslag togs fram som underlag till en LONA-ansökan, vilken beviljades i december samma år. Under våren och sommaren 2023 genomfördes såväl möte med dikesföretaget som flera individuella möten med markägarna. Detta visade sig vara mycket värdefullt, då synpunkter på utformning, dräneringsfrågor och markpåverkan kunde fångas tidigt. En upphandlings genomfördes hösten 2023, varpå Naturvårdsingenjörerna AB (NVI) tilldelades uppdraget att ta fram underlaget till en ansökan om vattendom.

NVI utgick från det ursprungliga förslaget på våtmarkens tänkta utbredning och tog därefter fram ett mer konkret förslag, som därefter justerades utifrån möten med dikesföretaget och de olika markägarnas inspel. Detta rörde bland annat tillgänglighet till djuphålor vid brand, behov av tömningsmöjlighet vid extremflöden samt hantering av kringliggande diken och mark. En omfattande provtagning av marken gjordes som visade att risken för fosforläckage är mycket låg om området ställs under vatten, vilket stärkte förutsättningarna för en restaurering.

Under sommaren 2024 genomfördes ett formellt samråd med Länsstyrelsen, och i september beslutade de att projektet inte bedömdes medföra någon betydande negativ miljöpåverkan. Detta möjliggjorde att ansökan om vattendom kunde färdigställas och skickas in i början av februari 2025. Efter några mindre kompletteringar efter synpunkter från Länsstyrelsen kunde en färdig ansökan kungöras i augusti samma år. Domstolen fann inget skäl till huvudförhandling och meddelade bifall i februari 2026.

Projektets gång har inneburit både positiva erfarenheter och vissa utmaningar. Samverkan mellan kommunen, konsulten och dikesföretaget har fungerat väl och projektet har löpt på enligt ursprunglig tidplan. Kostnaden för projektet blev dock dyrare än ursprunglig budget, främst drivet av konsultkostnader. Något som tyvärr kom upp sent i projektet var huruvida de markägare som skulle behöva göra förtida avverkning av skog, på grund av våtmarkens utbredning, skulle kunna få någon ersättning för detta. Det visade sig tvärtemot konsultens initiala uppfattning att sådana kostnader i nuläget inte går att få ersättning för i ett LOVA eller LONA-projekt. Detta blev en lärdom inför framtida projekt. Ska Danesjön återställas behöver dikesföretaget därför först hitta en lösning för detta eftersom det belastar de ingående markägarna mycket olika, annars är risken att genomförandet uteblir. Kanske går det att söka medel från annat håll för detta, alternativt får det lösas retroaktivt med hjälp av framtida skötselersättning för våtmarken.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

Restaureringen av Danesjön skulle innebära att ett historiskt vattenlandskap återställs. Området har varit sjö eller våtmark under större delen av de senaste 10 000 åren, innan det gradvis torrlades genom sänkningar på 1700‑ och 1800‑talen och därefter genom dikningsföretaget 1906–07.

De långsiktiga naturvårdseffekterna bedöms vara mycket betydande. Våtmarken kommer att öka den biologiska mångfalden, gynna fiskvandring, skapa livsmiljöer för våtmarksarter och bidra med viktiga ekosystemtjänster såsom näringsretention, brandberedskap och klimatnytta genom minskade utsläpp från torvmark.

Projektet bidrar därmed direkt till flera nationella miljökvalitetsmål, bland annat Myllrande våtmarker, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Projektet avslutas formellt i och med att ansökan om vattendom är gjord och att beslut fattats av Mark- och miljödomstolen. Dock är förhoppningen givetvis att projektet kommer att genomföras, allt annat vore pengar i sjön. Uppföljningen framåt kommer främst att handla om avstämningar med markägare om frågor som rör avverkning och hur det kan hanteras. Det kommer vara viktigt att stötta dikesföretaget i frågor som rör kompensation och avverkning, så att markägarna fortsatt känner trygghet i ett framtida genomförande.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Projektet bygger på ett starkt lokalt engagemang. Dikesföretaget, bestående av sju markägare, har varit en aktiv part från första stund, och projektets framdrift har varit beroende av deras medverkan. Individuella möten, markvandringar och samrådsmöten har skapat en tydlig samsyn och löst flera praktiska frågeställningar.

NVI har ansvarat för utformning, MKB, samrådsunderlag och ansökan om vattendom samt har varit deltagande i möten med dikesföretaget. Kalmar kommun har stått för projektledning och koordinering av projektets parter medan Hushållningssällskapet bidrog till uppstarten av projektet och markägardialog. Platsen för våtmarken besöktes tillsammans med Länsstyrelsen och grannkommuner inom ramen för LOVA-projektet Fortsatt LEVA, då vi hade dialog om hur just frågan om avverkning kunde lösas. Samverkan med Länsstyrelsen har ägt rum genom både formellt och informellt samråd. Domstolen, genom Mark- och miljödomstolen i Växjö, har varit en central aktör under ansökningsprocessen.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej