Märgelgravar - potential för flödesutjämning

Drivs av

Kommun

Sammanfattning

I Falkenbergs kommun finns många märgelgravar, framförallt i det kustnära jordbrukslandskapet. Detta projekt vill fokusera på märgelgravarnas potential som flödesutjämnare, men även på att sprida kunskap om vilka skötselåtgärder som kan främja den biologisk mångfald vid märgelgravar.

Syfte

Huvudsyftet är att öka kunskapen om märgelgravarnas potential som flödesutjämnare för att på så vis i längden minska lokalt växtnäringsläckage i form av stående vatten på åkermark och minska erosionen i mindre vattendrag och diken. Det kommer i sin tur leda till minskad övergödning, minskat behov av dikesunderhåll och friskare vatten. Ett annat syfte är också att öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet.

Bakgrund

LEVA mellersta Halland beställde under 2021 ett åtgärdsprogram för Årstadbäcken som är ett delavrinningsområde till Suseån och ligger i Falkenbergs kommun (se Bilaga 1, Åtgärdsprogram för Marielundsbäcken och Årstadsbäcken i Suseåns avrinningsområde). I rapporten går bland annat att läsa att det i Årstadbäckens avrinningsområde finns mycket begränsad tillgång till självklara våtmarkslägen, men att det finns gott om märgelgravar i området (ca 50 st) och att samtliga av dessa är av intresse att titta närmare på för att se om det finns någon förbättringspotential vad det gäller till exempel flödesutjämning eller anpassning för biologisk mångfald (se sidan 25 och figur 18). Det finns många liknande avrinningsområden i Falkenbergs kommun. Vår bedömning är att då märgelgravarna är biotopskyddade, råder det bland markägarna en osäkerhet kring vad som får göras och inte får göras med dem, och att märgelgravarna därför inte sköts utan lämnas orörda och många gånger växer igen. Genom skötsel och underhåll på rätt sätt, kan de värden som ligger till grund för biotopskyddet förstärkas. Under 2022 har LEVA mellersta Halland tagit fram en liten skrift om märgelgravar tillsammans med konsult (Bilaga 2, Äger du en värdefull märgelgrav?) för att dela ut till markägare och skapa ett intresse för märgelgravar. LEVA Halland Falkenberg/Varberg (fortsättningen på LEVA mellersta Halland) vill nu jobba vidare med utveckling av märgelgravar. Vi vill ta fram ett kartskikt över märgelgravar i prioriterade kustnära avrinningsområden. Kartsystemet ska läggas in i kommunens GIS-system, så att vetskapen om märgelgravarna finns hos åtgärdssamordnare, kommunekologer, miljöinspektörer med flera, i kontakten med markägare. Kartskiktet ska tas fram bl a med hjälp av höjddata/laserskanningen, ortofoto och underlag från tidigare märgelhåleprojekt. Märgelgravarna är många gånger kopplade till befintliga dräneringssystem. De fyller en viktig funktion som livsmiljö för vattenlevande organismer i ett annars vattenfattigt landskap. I och med ökad variation i flöden inom systemet, där både extrema högflöden och extrema lågflöden blir allt vanligare förekommande, är det intressant att titta på dessa befintliga småvattens möjlighet att verka flödesutjämnande. Åtgärder för att förbättra flödesutjämningen skulle t.ex. kunna innebära att sätta nivåbrunnar vid märgergravarnas utlopp för att tillåta högre nivåer under högflöden och begränsa avrinningshastigheten mot närmaste dike/vattendrag. Det är viktigt att åtgärderna görs med hänsyn till biologin, men generellt bedöms högre vattennivåer i märgelgravarna vara positivt för t.ex. groddjur och insekter i och med att vatten hålls kvar längre i landskapet och att risken för uttorkning i märgelgravarna minskar.

Genom att anlita våtmarkskonsult och en eller flera lokala gräventreprenörer, planerar vi att i samarbete med markägare, öka 7-12 märgelgravars vattenhållande förmåga genom att sätta dit en nivåbrunn. Genom att sätta en nivåbrunn i märgelhålans utlopp kan vattennivån regleras och höjas utifrån nuvarande nivå. Vi vill också se närmare på metoder som ytterligare förstärker flödesutjämningen, tex att göra hål i nivåröret altnativt i brädorna i munken . En sådan åtgärd kan kräva för mycket underhåll för att vara rimlig, men är intressant att testa och följa upp tillsammans med markägarna. När grävmaskinisten ändå är på plats, kan ytterligare mindre anpassning komma att bli aktuell, men fokus är nivåbrunnarna. Märgelgravar som är lämpliga att utökas och göras om till våtmarker, ska slussas vidare till ordinarie LEVA-arbete istället för att belasta detta projekt. I projektet ingår att göra en beräkning på den totala potentialen för flödesutjämning som märgelgravarna kan få, dels i ett delavrinningsområdes perspektiv men också väldigt lokalt med avseende på tex minskad översvämning på närliggande åkermark och minskad ytavrinning.

Projektet kommer höja kunskapen hos åtgärdssamordnare, kommunekolog, markägare och entreprenörer om när och hur märgelgravar har potential att vara flödesutjämnare. I dialogen med markägarna kommer även rena skötselåtgärder som ökar märgelgravarnas biologiska mångfald diskuteras. Då vi bedömer att de planerade åtgärderna bara förstärker de värden som ligger till grund för biotopskyddet, tror vi att det i de flesta fall inte behövs biotopskyddsdispenser. För säkerhets skull kommer vi dock söka dispenser för de första åtgärderna och beroende på utfall i dessa beslut, ta ställning till om det är aktuellt med dispens i alla ärenden. Anmälan om vattenverksamhet kommer också göras där så är aktuellt.

Lokala aktörer

Åtgärdssamordnare och projekt LEVA Halland, markägare och lokala gräventreprenörer. Våtmarkskonsult/er.

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Projektet bidrar till bl a miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Ett rikt odlingslandskape och Ett rikt växt och djurliv. Genom kartskiktet som ska tas fram, kommer medvetenheten öka om märgelgravarna hos kommunens anställda och genom projektet kommer många markgäre få ökad kunskap om märgelgravarnas värde och potential, likaså de lokala grävarna.

Projektets långsiktiga effekter

Ökad medvetenhet om hur märgelgravar kan skötas och optimeras.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Upphandling av konsult gjordes sommaren 2023 men då upphandlad konsult inte hade tid under 2023, påbörjades kartläggningen först 2024. Under våren 2024 gjorde upphandlad konsult tillsammans med kommunens åtgärdssamordnare fältbesök vid 27 märgelgravar. Ett första utkast på sammanställningen var klar våren 2025 (försenad pga sjukskrivning) och den slutgiltiga sammanställningen och analysen var klar efter sommaren. Rapporten är bifogad. Av alla de märgelgravarna som besöktes tillsammans med konsulten, har det visat sig lämpligt att göra åtgärder endast vid tre stycken och dessa har det gjorts projekteringar på (endast en av projekteringarna belastar detta projekts budget). Vid den ena av dessa märgelgravar har det också tagit prover på sedimenten för att undersöka om skrotet som ligger i märgelgraven, kräver specialhantering av schaktmassorna. Analyssvaren visar att delar av massorna måste hanteras som farligt avfall. Justeringen av denna förorenade märgelgrav, och även justeringen av en av de andra projekterade märgelgravarna har visat sig bli mer omfattande än vad som var grundtanken, så åtgärder i dessa har inte kunnat ingå i detta projekt. Utöver de märgelgravar som besökts tillsammans med konsulten, har åtgärdssamordnaren tillsammans med markägare och några entreprenör åtgärdat åtta andra märgelgravar. Genomförda åtgärder har varit att justera utloppslösningen så att vattennivån kan variera, att rensa märgelgravar från sten (som lagts dit under decennier av tidigare markägare) och eller sediment för att ge vattnet mer plats och/eller småjusteringar av inlopp samt i ett fall även en liten utökning för att öka den vattenhållande förmågan. Huvudsyftet är att öka kunskapen om märgelgravarnas potential som flödesutjämnare för att på så vis i längden minska lokalt växtnäringsläckage i form av stående vatten på åkermark och minska erosionen i mindre vattendrag och diken har uppnåtts. Åtgärdssamordnaren och flera entreprenörer och markägare har nu ett större kunskapsunderlag och erfarenheter kring potentialen i märgelgravar, och vet nu vilka som vi främst ska fokusera på vad gäller ökad flödesutjämning i vårt fortsatt arbete inom LEVA Halland. Erfarenheterna kommer också spridas till andra åtgärdssamordnare och aktörer som kan vara intresserade.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

Ökad medvetenhet om hur märgelgravar kan skötas och optimeras.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Kommunens åtgärdssamordnare kommer sprida kunskaperna från detta projekt i de forum som hon är verksam i. Åtgärdssamordnaren har också upparbetat ett samarbete med några entreprenörer kring hur märgelgravar kan optimeras och förhoppningen är att vi tillsammans kan få till stånd fler optimerade märgelgravar.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Samverkan mellan upphandlad konsult, lokala entreprenörer och markägare.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej