Vattenråd för en renare Östersjö

Drivs av

Kommun

Sammanfattning

Norra Möre vattenråd, Ljungbyåns vattenråd och Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd vill tillsammans söka projektbidrag för att deras långsiktiga mål för ett bättre vatten uppnås. Projekt drivs av Kalmar komuns Servivceförvaltning som är även vattenrådens kansli.

Vattenråden vill utveckla arbetet för ett bättre vatten vidare och söker härmed stöd i arbetet. De kommande tre år (2020-2022) kommer vattenråden att: 1. Förbättra underlag och kunskap om vattendragen, såsom flöden och näringsläckage, samt om lämpliga åtgärdsområden som minskar näringsläckage och förbättrar vattenregim. Till exempel: omhandertagande av näringsämnen och vattenutjämning i våtmarker, sedimentationsdammar och i svämplan.

2. Ta fram åtgärdsplaner för alla huvudavrinningsområden med konkreta åtgärdsförslag och prioritering efter effektivitet och genomförbarhet.

3. Genomför utbildningsinsatser till markägare, allmänheten och skolor för att öka kunskap om och engagemang för ett bättre vatten och renare Östersjön. Genom att organisera temakvällar och dagar, studiebesök och exkursioner. Samt genom att fortsätta med medborgarsforskningsaktiviteter ”Water Watch” där vattenrådsmedlemmar och skolor undersöker vattenkvalitet/ekologin i vattendrag och Östersjön.

4. Främja åtgärdsgenomförande genom samtal och fältbesök med markägare, samt genom att stöta i bidragsansökan för projektering och genomförandet. Till ett antal avrinningsområden har under tidigare år utvecklats åtgärdsplaner. Åtgärdsarbetet och uppföljningar av åtgärder har ledd till lärdomar som kommer användas i de nya åtgärdsplanerna. Arbetsgrupper i vattenråden kommer bland annat studera historiska kartor och använda länsstyrelsens våtmarksplaneringsverktyg. Vi kommer också ta med resultat av aktuella kartläggningar, såsom från Kalmar kommuns LOVA-projekt ”Plan för vattenhållande åtgärder” och Nybro kommuns kartläggning av vattenhållande åtgärder i skogen. Arbetet sker också i nära samverkan med regionens LEVA-projekt som ledds av LRF och med experter från bland annat länsstyrelsen, Linnéuniversitetet, SGU och SMHI. För att även kunna anlita experthjälp i arbetet, kommer vi söka finansiering från LONA. Till exempel biotopkartering, GIS-experter som hjälper lokalisera område med mest näringsläckage, bedömning av vattenanvändning och påverkan på flöden, beräkna behov och möjligheter att hålla vatten i landskapet (lokalisera större våtmarker, sjöar som kan återställas).

Arbetet presenteras i vattenrådens egen vattenrådskarta och i olika lokala och regionala samverkansplattform.

Syfte

Att skapa bättre och konkreta underlag för åtgärdsarbete och stötta åtgärdsgenomförande som minskar läckage av näringsämnen till kustmiljö och ökar biotoper för djur och växter knuten till rinnande vatten och i kustmiljöer.

Bakgrund

Norra Möre vattenråd, Ljungbyåns vattenråd och Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd samverkar sedan 2012 i Ostkustens vattensamling. Vattenråden är ideella föreningar, vems huvudman tillika kansli finns hos Kalmar kommuns Serviceförvaltning.

Året 2015 gjordes ett större arbete med att ta fram vattenrådens vision och strategi. I arbetet beskriver vattenråden vilka mål de vill uppnå inom 5-10 år. (mer info: https/www.vattensamling.se/vattenrad).

Vattenrådens arbete fokuserar på att: utbilda och informera, ta fram underlag samt främja åtgärdsgenomförande. För att kunna uppnå dessa mål har vattenråden ständigt arbetat med projekt. Exempel på projekt: - Utveckla vattenrådskartan (digitalt verktyg) - Levande Vattendrag/Levande Ljungbyån, biotopåtgärder i hela vattensystemet - Biotopåtgärder i Snärjebäcken - Lantbruksprojektet Norra Möre Vattenvård - Dragsviksprojektet, samverkan med LNU - Skolprojekt: Vattendetektiver och Waterwatch Projektfinansiering har erhållits från Kalmar och Nybro kommun, LONA, LOVA, länsstyrelsen, Leader SydOst, Jordbruksverkets EHFF, statlig fiskevårdsmedel samt från privat finansiering till exempel Naturskyddsföreningens Miljöfond och Hossmo Fiskevårdsförening. De senaste åren har vattenråden utvecklat arbetsmetoder och visat kompetens att ta kunna styra, leda och slutföra projekt. Som stöd i arbetet har styrelsen tillgång till en vattenrådssamordnare, projektledare på Kalmar och Nybro kommun samt rådgivare på länsstyrelsen. Externa experter hyrs in vid behov.

Övergödning är en viktig utmaning i verksamhetensområdena. De senaste beräkningar visas att alla kustmiljöområden har stora problem med fosfor. Även kväveläckage ska minskas.

Lokala aktörer

Norra Möre vattenråd, Ljungbyåns vattenråd och Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd i samverkan med deltagande organisationer, såsom kommunerna, SÖDRA, LRF, lokala fiskevårdsföreningar, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna, enskilda markägare och Linnéuniversitetet.

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Minska övergödning, öka biologisk mångfald, utveckla vattenråd som självklart partner i vattenvårdsarbetet, utöka deltagande och engagemang i vatten- och naturvårdsfrågor.

Projektets långsiktiga effekter

Uppnå god ekologisk status i vattendrag och kustvatten i våra verksamhetsområden

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Utförlig redovisning finns i bilagan. Under åren 2020-2024 har tre vattenråd (Norra Möre vattenråd, Ljungbyåns Vattenråd och Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd) utvecklat sina verksamheter och främjat åtgärder för en renare Östersjö. Dessa ideella föreningar, finansierade av årliga bidrag från vattenmyndigheten och extra stöd från LONA, har genomfört aktiviteter och utredningar för att minska övergödningen i Östersjön.

Projektet leddes av projektledare på Kalmar kommun, med stöd av vattenrådsmedlemmar som utgjorde styrgrupp och arbetsgrupper. Samarbeten med markägare, forskare och myndigheter var centrala för genomförandet.

Projektet hade fyra inriktningar. 1. Förbättra underlag och kunskap om vattendragen samt lämpliga åtgärdsområden.

Det genomfördes analyser av kartor och fältbesök för att identifiera potentiella åtgärdsplatser. Två studiebesök genomfördes 2022 till våtmarker i Nybro och Öland. Projektledare och styrelseledamöter deltog i flera seminarier för att dela kunskap. Vattenrådskartan uppdaterades 2021 och kommer att föras över till ArcGIS Online 2025.

Flera utredningar genomfördes, inklusive analyser av föroreningar i Törnebybäcken som ledde till åtgärdsförslag, utredningar av sura sulfatjordar i Nävraån och Törnebybäcken som identifierade problemområden, och en PFAS-utredning i Törnebybäcken utförd av en student. Ett nytt LONA-projekt, "Återvät Södra Möre", initierades baserat på dessa resultat.

2. Ta fram åtgärdsplaner för alla huvudavrinningsområden. Workshops och studiebesök resulterade i konkreta och begripliga åtgärdsplaner som beskriver problem och lösningar. Planerna, som uppdateras löpande, fastställdes i november 2024 och kompletteras med grafer och bilder innan publicering på www.vattensamling.se.

3. Genomföra utbildningsinsatser och utredningar med ideella krafter. Åtta digitala föreläsningar genomfördes 2021 om olika vattenrelaterade ämnen, vilka spelades in och publicerades på YouTube. Årliga föreläsningar och diskussioner organiserades i samband med årsmöten. Klassmöten återupptogs 2023-2024, och över 350 elever deltog i vattenaktiviteter. Vattenlådor och uteklassrum utvecklades för skolor. Årliga höstbål kompletterades med föreläsningar och filmvisningar om Östersjön. En demonstrationsmodell (”vattenmodellen”)utvecklades för att visa vattnets väg genom landskapet och hur våtmarker bidrar till ett motståndskraftigt system.

4. Främja åtgärdsgenomförande. Fältbesök med markägare genomfördes, vilket ledde till förslag på nya våtmarker, varav flera genomfördes med finansiering från andra projekt. Under 2023-2024 organiserades fyra markägareträffar som resulterade i nya kontakter och åtgärdsförslag.

Erfarenheter: * Vikten av samverkan mellan olika aktörer, förvaltningar , intresseorganisationer etc är en framgångsfaktor.

* Att genomföra föreläsningar digitalt istället för fysiskt kan nå fler genom att spelas in och läggas ut så att fler kan få tillgång till kunskapsmaterial.

* Ibland ställs intressekonflikter mot varandra och då måste man vikta vad som är viktigast. I detta sammanhang kan det röra sig om att tillföra resurser, morötter för att få saker genomförda för att nå målet med t.ex biologisk mångfald, minskad övergödning etc, som att t.ex ersätta för en eventuell minskad avkastning för att uppnå ett viktigt resultat.

Med styrgruppen har projektet följts upp genom regelbundna möten. Projektet har lett till nya LONA-ansökningar, nya åtgärder, en planerad ny vattenrådskarta baserad på åtgärdsplanerna, och inte minst ny kunskap och nya kontakter för framtidens arbete.

Det är vår bedömning att projektet har varit mycket lyckat, eftersom det har stärkt engagemang och kunskap inom vattenrådet, som vågat ta sig an de ganska komplexa frågor som våra vattendrag och Östersjön står inför: näringssalter, miljögifter och hotade ekologiska system. Projektet har också uppnått målet att främja flera åtgärder, främst våtmarker, inom verksamhetsområdena.

Framgångsnyckeln har varit en kombination av information, kunskapshöjning samt åtgärdsfokus. Vattenrådet har inte behörighet att genomföra åtgärder, men kan genom att öka sin egen kunskap och sprida den till olika grupper i samhället, från skolor till markägare, vara en nyckelorganisation som gör att alla kan och vill bidra till bättre vattenkvalitet.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

• Ökad kunskap hos allmänheten genom öppna möten och föreläsningar, vilket ofta leder till intresserade markägare som vill genomföra åtgärder. Detta minskar belastningen på Östersjön och ökar den biologiska mångfalden.

• Bättre möjligheter att ta rätt beslut lokalt genom att skapa en kunskapsbank och åtgärdsplan.

• Bättre redskap och möjligheter att på sikt hitta rätt områden för att genomföra kommande åtgärder.

• När en åtgärd visar sig ge goda resultat sprider det sig och fler vill genomföra liknande åtgärder, vilket ökar den biologiska mångfalden på många sätt.

• Minskad övergödning, ökad biologisk mångfald, utveckling av vattenråd som självklara partners i vattenvårdsarbetet, ökat deltagande och engagemang i vatten- och naturvårdsfrågor.

På lång sikt handlar det om att uppnå god ekologisk status i vattendrag och kustvatten i våra verksamhetsområden.

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Ej aktuellt i detta projekt.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Länsstyrelsen - föreläst och medverkat på markägarträffar samt föreläsningar Skogsstyrelsen - föreläst och medverkat på markägarträffar Kommuner: Nybro, Torsås, Borgholm, Oskarshamn, Västervik, Mönsterås, Mörbylånga och Emmaboda kommun- medverkat på föreläsningar och som projektdeltagare genom vattenrådsrepresenant i Nybro och Mönsterås kommuns fall.

Kalmarsundskommissionen och Vattenråden i länet - deltagit i föreläsningar och fältbesök. Samverkan med framtagande av vattenmodellen Linneuniversitetet -föreläsningar och som kunskapsbank och fältarbete med sura sulfatjordar Borgholms energi och Skogssällskapet – genom fältbesök Kalmar vatten - genom samarbete och föreläsningar LEVA projektet – genom utförande och samverkan med markägare inför åtgärder Hushållningssällskapet via LEVA - se ovan SÖDRA- genom föreläsningar, fältbesök, markägarträffar och kontaktnät LRF- deltagit i föreläsningar och försett sina medlemmar med information lokala fiskevårdsföreningar, genom deltagande i vattenrådens styrelse Naturskyddsföreningen – medverkat på föreläsning Sportfiskarna,- medverkat på föreläsningar och samverkan gällande åtgärder i kustnära miljöer Enskilda markägare - deltagit i markägarträffar, föreläsningar och fältbesök. Samt genom kontakt för kommande projektideer Tullstorpåns projektet i Skåne, genom studiebesök under vattenrådsdagarna och föreläsning Nätverk för vattenpedagogik , kunskapshöjning och workshops

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej