Kalmar Dämme - en våtmark med mer att ge

Drivs av

Kommun

Sammanfattning

Kalmar Dämme är en anlagd våtmark som ligger vid södra infarten till Kalmar. Våtmarken omhändertar en del av Törnebybäckens närsaltsbelastade vatten innan det mynnar i Västra sjön, en grund skärgårdsmiljö i Kalmarsund. I samband med att det föreligger ett visst restaureringsbehov av våtmarken vill vi utreda möjliga åtgärder för att ytterligare rena Törnebybäckens vatten innan det når Kalmarsund.

Syfte

Syftet med projektet är att utreda kostnadseffektiva åtgärder för att förstärka Kalmar dämmes funktion som näringsfälla. Det kan handla om att se över utformningen av reglerande överfall inne i våtmarken samt vassytor för att optimera volym, vattenspridning och yteffektivitet. Inflödet till våtmarken sker uteslutande genom pumpning av bäckens vatten. Därför är det också viktigt att optimera inflödet till våtmarken utan att den totala reningen försämras. Utredningen kan även titta på om det är möjligt att förbättra våtmarkens funktion som livs- och reproduktionsmiljö för rovfisk (exempelvis gädda), en vidareutveckling av tidigare satsningar.

Bakgrund

Kalmar Dämme anlades 1996 som ett samarbete mellan Luftfartsverket och Kalmar kommun och med engagemang från högskolan (LNU) och Kalmar Vatten. Huvudsyftet var då som nu att på ett naturnära sätt rena Törnebybäckens vatten från kväve. Kvävet kommer delvis från flygplatsens användning av ämnet urea för att avisa rullbanorna. Den största belastningen av näringsämnen kommer dock från den jordbruksmark som bäcken till stora dela passerar på sin väg mot kusten. Enligt provtagningar genomförda under åren 2003-2016 ligger kvävehalten i snitt över 5 mg/L.

Våtmarken är på 18 ha, varav ca 11 ha öppet vatten och 7 ha vass. Utöver rening av närsalter har dämmet en rad andra positiva effekter, bland annat som fågellokal och som rekreationsområde. Dämmet ligger nära Törnebybäckens mynning och utgör sista anhalten innan utloppet i Östersjön via "skärgården" i Västra sjön, som i sin tur är känslig för övergödande ämnen. Kommunen anser därför att våtmarken spelar en viktig roll för att uppnå MKN för södra Östersjön.

Trots den löpande skötseln av våtmarken är åldrande av vissa reglerande (trä)delar samt förtätning av vass och därigenom kanalbildning i våtmarken oundvikligt. Under 2018 har undersökningar utförts som konstaterat det bristfälliga skicket på vissa reglerande delar (såsom överfall) i våtmarken. Innan åtgärder vidtas för att återställa dessa är ambitionen att se över Kalmar dämme i sin helhet för att utreda om och hur vattenreningen kan förbättras.

Lokala aktörer

Kalmar kommun, Kalmar Airport, Linnéuniversitet

Projektets bidrag till miljökvalitetsmålen och långsiktigt och varaktigt naturvårdsarbete i kommunen

Projektet kan förhoppningsvis bidra till kunskap om hur våtmarker kan fungera på bästa sätt för näringsretention. Under förutsättning att kostnadseffektiva åtgärdsförslag kan ta fram som gynnar näringsretention och fiskreproduktion är målsättningen att genomföra dessa. Detta skulle i så fall bidra till uppfyllande av flertalet miljökvalitetsmål, inte minst Ingen övergödning.

Projektets långsiktiga effekter

Kunskapsuppbyggnad är en förutsättning för att åtgärder kan utföras på rätt sätt. Dessa kunskaper kan bidra till att inte bara Kalmar dämme utan även andra våtmarker som anläggs i landskapet blir mer effektiva på att rena vattnet. I den mån det är möjligt kommer den kunskap som tas fram att göras allmännyttig för ämnesområdet. Våtmarkens totala reningseffekt mäts löpande vilket gör det möjligt att följa upp effekten av eventuella åtgärder.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej

Drivs av

Kommun

Senaste statusändring

-

Genomförande och erfarenheter

Genomförande och erfarenheter Projektet har syftet till att utreda den över 25 år gamla våtmarksanläggningen Kalmar Dämme vars huvudsakliga syfte är vattenrening. Utredningen har därför fokuserat på att ta fram kostnadseffektiva åtgärdsförslag som kan re-staurera och förstärka våtmarkens funktion som näringsfälla för Törneby-bäckens vatten. Utredningen har begränsats till att jobba med befintliga våt-marksytor eftersom en utökning av våtmarken skulle kräva vattendom eller förändring av miljötillståndet där våtmarken ingår. Därutöver har utredningen tittat på om det är möjligt att förbättra våtmarkens funktion som livs- och reproduktionsmiljö för rovfisk (exempelvis gädda). I projektet har det även utförts provtagning för att kartlägga den befintliga reningsfunktionen i våt-marken med avseende på näringsämnena kväve och fosfor.

Utredning näringsretention Projektet har bland annat mynnat ut i en utredning och en åtgärdsrapport framtagen av våtmarkskonsulten Naturvårdsingenjörerna, med mångårig erfa-renhet av att anlägga och restaurera våtmarker. I rapporten lämnas en rad förslag på åtgärder som kan bidra till bättre rening av vattnet. Exempel på åtgärder är upptag av ansamlat sediment och åtgärder som bättre ska sprida vattnet i våtmarken. Därtill mer tekniska åtgärder som att öka syresättningen och bedriva reduktionsfiske. Till denna del gick nästan hälften av projektets totala budget.  Utredning fisk Knappt en fjärdedel av projektbudgeten gick till att anlita en konsult (Fiskesvårdsteknik i Sverige AB) som fick i uppdrag att ta fram förslag på hur dämmet i ”Kalmar Dämme” kan göras om för att möjliggöra fiskpassage. Se-dan våtmarken anlades har det utgjort ett totalt vandringshinder nära bäckens utlopp i havet och det bedömdes vara den åtgärd som skulle kunna göra störst nytta för fisken. Dialog har även förts med organisationen Sportfiskar-na.

Provtagning Kalmar kommun har i projektet bedrivit utökad provtagning i Kalmar Dämme, dels genom tätare stickprovtagning än den som redan utfördes, dels genom att installera automatiska provtagare och flödesmätare vid inloppet och utloppet av våtmarken. Resultatet från stickprovtagningen visar att våt-marken verkar släppa ut mer fosfor än den tar in. Samtidigt visade den auto-matiska, flödesproportionella provtagningen att stickprovtagningen un-derskattade reduktionen under 2022. Men även denna visade att fosfor verkar läcka från våtmarken.

Utredning (inventering) fågel Till följd av att det återstod en del projektmedel efter ovan undersökningar så gjordes även en inventering av häckande fågel under 2022, utförd av konsul-ten WSP som är bekant med våtmarksområdet. Inventeringen bedömdes kunna vara ett värdefullt underlag i och med fågellivet behöver beaktas vid kommande restaurerings- och förbättringsåtgärder.

Slutsats Sammantaget bedöms projektet vara lyckat och de utredningar som tagits fram har varit i linje med projektplanen. Underlaget kommer vara till nytta i det fortsatta arbetet med att planera för restaurering och förbättring av Kal-mar dämme, ett arbete som förväntas pågå under flera års tid. En tanke med projektet var att resultaten av utredningarna i någon mån även skulle vara allmängiltiga och kunna vägleda andra våtmarksägare. Även i det avseendet finns det något att hämta från rapporteringen av projektet. Det kan till exem-pel handla om tillförlitligheten i stickprover för att kunna uttala sig om re-ningsgraden. Eller om hur man ska hantera våtmarksytor som börjat växa igen eller som redan är helt igenväxta med kanalbildning som resultat. Kalmar dämme är en mycket stor våtmark men det viktiga är att man ser till att an-vända ytorna så effektivt som möjligt för att uppnå ett stort mått av rening. Ytterligare information finns i bilagorna till slutrapporten.

Långsiktiga effekter från naturvårdssynpunkt

Projektet är kunskapsuppbyggande så eventuella effekter uppnås först när föreslagna åtgärderna implementeras. Det är dock sannolikt att reningen av näringsämnen i Kalmar Dämme förbättras när/om åtgärderna implementeras. Det innebär att transporten av näring från land till vattendrag och kust kommer minska allt annat lika. Fördelarna med minskad övergödning är ett friskare vatten som kan hysa en större mångfald av arter, inte bara de som trivs i grumliga vatten. Då de i åtgärdsplanen föreslagna åt-gärderna riskerar att påverka fågellivet i våtmarken kommer en fågelinventering utföras under våren 2022.

Vad gäller utredningen gällande fisk så har ett förslag tagits fram som är möjligt att implementera utan att det negativt påverkar dämmets reningsförmåga. I så fall kommer fisk för första gången på 25 år att kunna vandra vidare upp i bäcken och leka. En fråga som väckts är dock om det är lämpligt att låta fisk vandra upp i bäcken eftersom det har påträffats PFOS i sediment uppströms i bäcken. En utredning kring PFAS i Törnebybäcken och förorenade ytor i anslutning till bäcken pågår för närvarande (våren 2023).

Hur kommer projektets återstående uppföljning och utvärdering att gå till?

Syftet med projektet var att utföra diverse utredningar och ta fram åtgärdsförslag inför fortsatt arbete med att restaurera Kalmar dämme. Utredningarna kommer vara till nytta för det fortsatta arbete. Projektet har även resulterat i en ny mätmetod för reduktionen av näringsämnen i våtmarken.

Har flera aktörer varit inblandade i projektet?

Ja

Beskriv i så fall samverkan

Samverkan Genom hela projektet har det skett en löpande samverkan mellan kommunen (projektägare) och en rad aktörer som berörs av Kalmar dämme, däribland Länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten, Sportfiskarna, Linnéuniversite-tet och inte minst Kalmar flygplats, som använder dämmet som reningsan-läggning på grund av sin användning av det kvävebaserade avisningsmedlet urea. Linnéuniversitetet har under projektet använt våtmarken för försök med flytande våtmarksöar som teoretiskt skulle kunna bidra till upptag av näringsämnen. Dock har ingen återkoppling kring dessa försök erhållits inför slutrapporten.

Omfattar ansökan åtgärder för vilka stöd sökts eller beviljats enligt annan författning?

Nej